Tips för undantagsförhållandena

Vi ger föräldrar tips för att klara av undantagstillståndet som coronaviruset medfört. Vi har utarbetat ett materialpaket med råd för hur hemmavaron kan göras till en positiv upplevelse för alla. Förhoppningsvis kan råden vara till gagn och glädje också i fortsättningen.

Råd

1. Håll dig lugn
2. Lär ut vardagsrutiner
3. Fokusera på vardagliga sysslor
4. Finn era styrkor
5. Visa medkänsla
6. Ingjut hopp
7. Bli kreativ
8. Stärk positiviteten
9. Se det goda i barnet
10.Sök hjälp

1. Håll dig lugn

Håll huvudet kallt och förbli lugn. Under exceptionella omständigheter är det lätt att gripas av panik och sprida stämningen till andra. Också hemma är det lätt hänt att man blir nervig. Små barn kommer inte att komma ihåg vad som orsakade undantagstillståndet, men stämningen hemma och föräldrarnas panik stannar i minnet.

Gör som myndigheterna uppmanar oss och upprepa samma budskap för barnen på ett åldersanpassat sätt. Föregå med gott exempel och följ anvisningarna. Berätta att situationen är allvarlig men undvik hejdlöst klagande. Stöd barnets trygghetskänsla genom att berätta att svåra situationer klarats av också förr.

    • Hur kunde ni använda den gemensamma tiden hemma? Skulle det vara läge nu att göra sådant som ni aldrig haft tid för hittills? Om man har något roligt att syssla med, finns det mindre tid för att gräma sig.
    • Den vuxna är barnets bästa botemedel mot stress. Fundera på hur du själv lugnar dig och reglerar dina känslor. Vad får dig på gott humör och gör att du kan slappna av?
    • Låt känslorna komma och gå, men skyll inte din trötthet eller dina frustrationer på barnet. Fundera på din familjs sätt att ta timeout om situationen drivs till sin spets.

2. Lär ut vardagsrutiner

När vardagens vanliga ordning vänds på ända, blir det viktigare att hålla fast vid grundläggande rutiner. Om barnen inte kan gå till skolan, är det av största vikt att man skapar nya rutiner. Annars störs rytmen snabbt så att varken studier eller trevlig samvaro vill lyckas. Genom en fast dagordning minskar barnets inre kaos. Om barnet bor i två familjer är det särskilt värdefullt om föräldrarna kommer överens om gemensamma regler.

    • Avtala om när det står skolarbete på dagordning och när föräldrarna håller ”kontoret öppet”. Ni kan ta gemensamma raster på avtalade tidpunkter och prata om hur ”mötena har avlöpt”.
    • Gör en läsordning där ni skriver ner dagens viktiga uppgifter och fritid.
    • Flexa där det behövs.
    • Diskussionen om skärmtid blir viktigare. Den vuxna är ett föredöme också här.
    • Om du har barn under skolåldern hemma: kom överens med den andra föräldern om tydliga ansvarsskift eller be om hjälp med att sköta dem. Annars blir det knappast något av distansarbetet. Om du är ensam med barnet, fokusera på barnet.

3. Fokusera på vardagliga sysslor

Vardagen består av otaliga grundläggande små sysslor. Nu kan vara ett bra läge att stärka dem. Inkludera barnet i att koka gröt och fylla diskmaskinen. Tillsammans kan ni göra sådant som ni vanligtvis inte hinner med. Visa hur man bäddar sängen eller sorterar tvätt och hänger den på tork. Förvånansvärt många kan inte det här.

  • Visa hur man syr i en knapp.
  • Förklarar hur man ringer ett artigt samtal till främmande människor.
  • Ge barnet en åldersanpassad uppgift som det får ansvara för och som gagnar alla. Barn kan till exempel sköta om att vattna krukväxterna eller ta ansvar för att soffkuddarna ligger som de ska.
  • Unga kan handla åt sina far- eller morföräldrar.

4. Finn era styrkor

Det finns mycket kompetens i alla familjer. Varje familjemedlem har färdigheter och kunskaper som ingen annan i familjen har. Fundera tillsammans på vad de är. Vad kunde delas mer? Vad har ni alltid velat göra tillsammans? Vad har gett er glädje? Hur kan ni se varandra i bästa dager och undvika onödiga gräl?

    • Skulle det vara läge nu att titta på gamla foton, läsa högt, sy eller snickra, spela musik, sjunga, ordna ett skivråd eller en skämttävling?
    • Kunde hunden läras ett nytt trick eller familjen nu äntligen måla världens vackraste påskägg?
    • Eller skulle ni för en gångs skull ha tid för att sitta ner och prata lite? Eller kanske sitta i lugn och ro för er själva, även om hela familjen är hemma samtidigt?

5. Visa medkänsla

Människor har en naturlig förmåga att känna empati och vilja hjälpa. Också barn vill göra sitt. En förälders uppgift är att föregå med exempel på vad man kan göra för att stötta andra. Eftersom vi lever i en tid som kräver fysisk isolering blir den själsliga kontakten viktigare. Nu är det läge för telefonsamtal och virtuell kontakt. Kanske kunde vi nu ha mer tid för att lyssna till varandra och vara vänliga också i sådant som inte handlar om undantagstillståndet? Också konkret hjälp behövs. Har du kompetens som du kunde dela med dig av till exempel i videoguider? Kunde du vara distanslärare eller motivera barn till fysisk aktivitet? Kunde du skapa en diskussionsgrupp som ger medlemmarna hjälp genom att laga till måltider?

    • Hjälp seniorer med att hitta videosamtalsfunktionen på sin pekplatta.
    • Pigga upp någon med ett traditionellt brev.
    • Var där för andra när det behövs.
    • Be själv om hjälp. Inte heller nu behöver du klara av allt. Ge dem du hjälper möjlighet att själva hjälpa. Upplevelsen av det meningsfulla uppstår när man får vara till nytta. Du kan till exempel fråga din moffa hur radiatorer ska luftas.
    • Var medkännande med dig själv. Eftersom mer tid tillbringas hemma, blir hemmet kanske stökigare än det brukar vara. Låt det vara så.

6. Ingjut hopp

Undantagstillståndet medför också stora besvikelser – en efterlängtad resa, träffar, fester och tävlingar men också helt vanlig samvaro med vänner sätts på undantag. Långvariga förberedelser verkar ha gått till spillo och belöningen för ansträngningarna uteblir. Föräldrarnas optimism och uppmuntran till fortsatta ansträngningar också under undantagstillståndet är av avgörande vikt. Vi ska nog klara av det här också! Vi är redo när situationen tillåter det igen och kanske har vi kunnat dra nytta av väntetiden, av karenserna och karantänerna, på sätt som vi längre fram kan uppskatta.

    • Hjälp barnet att föreställa sig hur det kommer att kännas när det får gå till skolan och träffa sin kompisar igen och livet återgår till det normala.
    • Fundera på hur du själv håller hoppet uppe och håller ut trots alla dagliga dystra nyheter.
    • Berätta för barnet att människor i alla tider har mötts av faror och hot som de inte själv rått på. Tillsammans ska vi klara av också det här.

7. Bli kreativ

Under exceptionella omständigheter visar sig vår förmåga att kryssa i motvind, göra kompromisser och hitta på nya sätt att göra saker på. Nu är det läge för kreativitet. Hur fixar vi träningen hemma? Hur ska vi baka om jästen tar slut i butiken, hur kan vi stödja caféet i grannskapet om vi inte får besöka det? Barns uppfinningsrikedom saknar ofta motstycke – involvera alltså dem! Å andra sidan kan barn också vara makalöst konservativa. Måna om att förklara för dem varför mycket har förändrats och varför vi nu måste ge akt på våra vanor.

    • Om stugvistelsen uteblir kan ni bygga en koja på vardagsrumsgolvet där ni läser i ljuset av en ficklampa.
    • Alla föräldrar kan eller vill inte börja undervisa sina barn hemma. Be äldre syskon, grannen, far- eller morföräldrar eller barnets kompis föräldrar om hjälp. Många hjälper gärna.

8. Stärk positiviteten

En positiv inställning till livet behövs nu mer än någonsin. Blicken måste aktivt vändas mot det som fungerar och som kan ge oss gott humör. Vi har tid att dela närhet med våra nära och kära och på många sätt göra det vi mest längtat efter. Nu har vi möjlighet till gemensamma måltider och avkopplande samvaro. Även om vi inte kan träffa alla våra vänner kan vi på många sätt låta dem veta att vi står dem nära. Kanske kan det viktigaste i livet för en del av oss utkristallisera sig under krisen?

    • Sprid glädje genom spontana beröm och gester av uppmärksamhet.
    • Satsa på positiv kommunikation. Prata ibland om något helt annat.
    • Också skojet får ges rum, trots situationens allvar.
    • Små barn ska inte behöva bekymra sig.

9. Se det goda i barn

Varje barn måste få uppleva framgångar. Nu när såväl skolor som fritidssysselsättningar lagts på is och inte heller kompisar kan träffas som förut, blir stämningen hemma och föräldrarnas stöd ännu viktigare. Familjers möjligheter att tillgodose sina barns behov varierar i hög grad. Alla kan emellertid uppmuntra, sporra och ge positiv respons när man ser något konkret gott hända. Det kan handla om småsaker som kanske känns banala, men de formar det känslomässiga klimatet, som hjälper individen att försöka också under svåra omständigheter. Nu behövs det ihärdighet, och den drivs av frikostig uppmuntran alltid när det finns orsak till det.

    • Beröm det goda du ser.
    • Skicka positiv uppmuntran också till andra än dina egna barn.
    • Tala gott bakom ryggen på andra och låt det goda sprida sig.
    • Se genom fingrarna med tabbar.
    • Lyssna uppmärksamt till dem som inte har det så bra. I de mest trängda lägen saknas det ofta ord.

10. Sök hjälp

Under undantagsförhållanden kan familjens förmåga att anpassa sig till snabbt påkomna restriktioner och osäkerhet inför framtiden få välmåendet att svikta ordentligt. Detta kan visa sig som en ökad känsla av otrygghet bland barnen genom utdragen ensamhet eller förändringar i föräldrarnas beteende. Familjer som redan innan upplevt belastningar intar en sämre position än andra. Omsorgssvikt, missbruk och ökat hot om våld är verklighet i många hem. Långa, ensamma dagar kan vara såväl en konkret fara som en risk i fråga om utvecklingen hos barn och unga.

Ansluta dig till Positives e-postlista

Få de senaste Positive nyheterna, artiklarna och resurserna direkt till din inkorg.